Tillbaka i Borås! Här är det samma väder som när jag åkte tror jag. Plusgrader och när jag kom fanns det lite snö men nu har det mesta töat bort, fast det gör inget, jag gillar ju inte snö sådär fasligt mkt ändå :)
Nu är Lotta hos mig och vi lagar mat, eller Lotta lagar nu och jag skriver :)  Idag blir det köttfärspaj.
Har varit i skolan och pluggat med, juridiktentan på ons, en 15hp:s tenta så det är massor att plugga och vi gick igenom gamla tentor i onsdags och helsikke, det var inte dom lättaste tyckte jag. Men man får plugga lite extra så blir det nog bra :)

Flygresan gick bra med, jag var på Arlanda 8.30 och pluggade och åt lunch, var svinsugen på pasta bolognese men det kostade 125:- så det fick vara. Ngt annat spänki hände nog inte,. ett barn störde mig i mitt pluggande, hittade soffor långt in i terminalen och där var det lungt och skönt förutom när det landade plan och folk strömmade in. I ett av planen anlände Walter.. och Walter hade rabies tror jag, han skrek (glada tjut) och sprang runt i en ring, är det inte så man gör när man har rabies. Runt, runt, runt så t.o.m jag blev yr. Sen kom han mot mig, 3 äpplen hög och snörvlade och snorade så jag tänkte att nu blir jag också sjuk. Walter tittade på den stora granen jag satt vid, sen kom hans syster och dom sprang och tjoade, sen kom deras mormor och försökte fånga en bild på dom tillsammans men det gick inte så bra. Sen återvände Walter till sitt springa-runt-i-ring ett tag innan hans föräldrar gjorde det enda rätta och lyfte upp honom och gick åt motsatt håll därifrån vart jag satt :)

Jag har tänkt på en annan sak också, om vuxna skulle bete sig som barn (nu finns det ju vuxna som gör det visserligen, jfm mongosegling på youtube, men det hör iaf inte till vanligheten) När jag var på affären idag hörde jag ett högt tjut men det var ett barn så man brydde sig inte så mkt. Hade det varit en vuxen hade man nog vänt på huvudet för att se vem som håller på. 
Jag åkte tåg en gång också och fram och tillbaka i vagnen sprang ett barn och lät som ett lejon.. wrrraaa! Men det var som inget konstigt med det, inte ens att han var ensam om att springa sådär. Då undrade jag vad som skulle hända om jag hade gjort likadant.. helt ensam, 22 år gammal, fram och tillbaka...WRRRAA!!